:: wikimiki.org ::
| 1878 |
1878
Händelser
- 5 januari - Dimmalætting blir officiell tidning på Färöarna.
- 20 februari - Gioacchino Pecci blir påve under namnet Leo XIII.
- 2 maj - En ny omgång smeder utvandrar från Degerfors till svenskkolonin i Uralbergen, som bildats två år tidigare.
- 21 juli - Adolf Erik Nordenskiöld avseglar med Vega för att finna Nordostpassagen.
- 20 augusti - Nordenskiölds expedition ankrar vid Kap Tjeljuskin, den eurasiska kontinentens nordligaste udde.
- Augusti - Svenska missionsförbundet bildas som en utbrytning ur Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.
- 26 september - Vega fryser fast i isen.
- 31 oktober - Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm härjas av en våldsam eldsvåda i "århundradets brand". "När Eldkvarn brann" blir ett talesätt i Stockholm.
- 22 november - Metersystemet införs officiellt i Sverige.
- Ön Saint-Barthélemy, Sveriges sista koloni, som Gustav III förvärvade 1784, säljs tillbaka till Frankrike.
- Gustav de Laval uppfinner separatorn, som snabbt kan separera grädden från mjölken, och grundar AB Separator.
- Ericsson börjar tillverka bordstelefonen, men eftersom telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, har patent på telefonen, kan bellkoncernen blockera den svenska marknaden.
- Tidningen Bohusläningen grundas av Ture Malmgren i Uddevalla.
- Stockholms högskola grundas efter en insamling bland allmänheten och ett tidsbegränsat bidrag från Stockholms stad.
- Slåttermaskinen konstrueras av uppfinnaren Helge Palmcrantz.
- Den senaste (och sista?) av Svenska kyrkans officiellt fastställda "katekesutvecklingar", långkatekesen, ges ut.
- Universitetshusen i Uppsala och Lund börjar uppföras under ledning av H.T. Holmgren respektive Helgo Zettervall.
- Den berömda leksaksaffären Claestorpsboden grundas i gamla operahuset i Stockholm och kommer att existera till 1973.
- Brännvinskungen Lars Olsson Smith arrangerar en alkoholkongress i Paris, där finkelspritens skadlighet vetenskapligt bevisas.
- Thomas Edison konstruerar glödlampan.
- Östra Londons kristna mission byter namn till Frälsningsarmén.
Födda
- 4 januari - Rosa Grünberg, svensk skådespelare och opera- och operettsångerska.
- 6 januari - Carl Sandburg, amerikansk författare av svenskt ursprung.
- 25 januari - Ernst Alexanderson, svensk ingenjör.
- 8 februari - Martin Buber, österrikisk judisk religionsfilosof och professor.
- 15 februari - John W. Björling, svensk skådespelare, bryggeriarbetare och timmerman.
- 19 februari - Harriet Bosse, norsk-svensk skådespelare.
- 26 februari - Kasimir Malevitj, rysk målare, grundare av suprematismen.
- 4 mars - Tyra Leijman-Uppström, svensk skådespelare.
- 5 mars - Ellen Trotzig, svensk konstnär.
- 16 mars - Reza Pahlavi, iransk militär och shah 1926-1941.
- 7 april - Ivar Tengbom, svensk arkitekt och professor.
- 10 maj - Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
- 21 maj - Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
- 26 maj - Isadora Duncan, amerikansk dansös.
- 2 juni - Tyra Dörum, svensk skådespelare.
- 5 juni - Pancho Villa, mexikansk general och revolutionär.
- 15 juni - Wollmar Boström, svensk kammarherre, diplomat, kabinettsekreterare och tennisspelare.
- 22 juli - Janusz Korczak, polsk läkare, författare och barnpedagog.
- 27 juli - Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
- 28 juli - Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941.
- 2 augusti - Ingeborg av Danmark, svensk prinsessa.
- 14 augusti - Anton de Verdier, svensk skådespelare.
- 20 september - Upton Sinclair, amerikansk författare.
- 24 september - Ivan Bratt, svensk läkare, alkoholpolitiker och entreprenör.
- 9 oktober - Erland Colliander, svensk skådespelare.
- 16 oktober - Sam Ask, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 22 oktober - Erik Forslund, svensk skådespelare.
- 7 november - Lise Meitner, österrikisk-judisk fysiker.
- 12 november - John Lindlöf, svensk skådespelare och regissör.
- 14 november - Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
- 22 november - Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
- 18 december - Josef Stalin, sovjetisk politiker, statschef (diktator) 1924-1953.
- 22 december - Knut Frankman, svensk skådespelare.
- 25 december - Louis Chevrolet, amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.
Avlidna
- 9 januari - Viktor Emanuel II, kung av Sardinien 1849-1861, det enade Italiens förste kung 1861-1878.
- 7 februari - Pius IX, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve 1846-1878.
- 8 februari - Elias Fries, svensk botaniker och professor, ledamot av Svenska Akademien 1847-1878.
- 12 februari - Alexander Duff, skotsk missionär i Indien.
- 9 april - Edward J. Masterson, amerikansk sheriff, mördad.
- 28 maj - Lord John Russell, brittisk statsman, premiärminister.
- 21 juli - Sam Bass, amerikansk tågrånare och western-ikon.
- 17 november - Karl Theodor Keim, tysk protestantisk teolog.
- Angelo Secchi, italiensk astronom.
Kategori:Årtal
Kategori:1870-talet
ko:1878년
ms:1878
simple:1878
th:พ.ศ. 2421
5 januari
5 januari
Dagens namn
- Hanna och Hannele
- tidigare: Simeon
- 1901: Hanna
- 1986: Hanna, Hannele och Hanny
- 1993: Hanna, Hannele. (Hanny utgår ur almanackan)
Helgdagar m.m.
- Trettondagsafton
Händelser
- 1066 - Harald Godwinson kröns till kung av England.
- 1677 - Svenska trupper återtar Strömstad från norrmännen.
- 1814 - Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna, varmed hela Holstein är i svenska händer, vilket ger en god utgångspunkt i fredsförhandlingarna.
- 1878 - Dimmalætting blir en officiell tidning på Färöarna.
- 1910 - Johan Alfred Andersson Ander rånmördar en kassörska på växelkontoret i Stockholm, vilket sedermera leder till Sveriges sista avrättning.
- 1914 - Ford Motor Company inför 8 timmars arbetsdag och en minimilön på 5$ per dag.
- 1924 - Nya tennishallen vid Östermalms idrottsplats i Stockholm invigs.
- 1930 - Kolchoser införs i Sovjetunionen.
- 1943 - Läger inrättas för vissa kategorier som behöver hållas under uppsikt bland de 30.000 flyktingar som finns i Sverige.
- 1945 - Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regimen i Polen.
- 1949 - Alva Myrdal blir chef för FN:s sektion för sociala frågor i New York.
- 1957 - USA:s president Eisenhower lägger fram Eisenhowerdoktrinen
- 1960 - Storflygplatsen Arlanda utanför Stockholm öppnas för trafik.
- 1964 - Chefredaktören för "Ny Dag", C.H. Hermansson, blir partiledare för Sveriges kommunistiska parti efter Hilding Hagberg.
- 1982 - Libyska studenter vid Telub i Växjö reser hem i protest sedan de vägrats utbildning i militära ämnen.
Födda
- 1876 - Konrad Adenauer, tysk politiker; västtysk förbundskansler 1949-1963, utrikesminister 1951-1955.
- 1883 - Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars-29 augusti 1944.
- 1885 - Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926-1945.
- 1887 - Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.
- 1900 - Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.
- 1908 - Jiro Sato, japansk tennisspelare.
- 1910 - Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och idrottsman.
- 1911 - Jean-Pierre Aumont, fransk skådespelare.
- 1914 - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- 1923 - Sam Phillips, amerikansk skivproducent, grundare av Sun Records.
- 1924 - Olle Grönstedt, svensk skribent, filmrecensent och skådespelare.
- 1926 - Maria Schell, österrikisk skådespelare.
- 1928 - Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971-1973, premiärminister 1973-1977.
- 1930 - Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
- 1931 - Robert Duvall, amerikansk skådespelare.
- 1932 - Raisa Gorbatjova, hustru till Michail Gorbatjov.
- 1934 - Murli Manohar Joshi, indisk politiker, inrikesminister och senare minister för personalutveckling 1996-2004.
- 1935 - Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.
- 1938
- Juan Carlos I, Spaniens kung 1975-.
- Terry Davis, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1971-1974 och 1979-2004.
- 1941 - Miyazaki Hayao, japansk filmregissör.
- 1946 - Diane Keaton, amerikansk skådespelare.
- 1953 - Dwight Muhammad Qawi, amerikansk boxare.
- 1960 - Glenn Strömberg, svensk fotbollsspelare.
- 1961 - Anna Lindmarker, nyhetsuppläsare.
- 1965 - Patrik Sjöberg, svensk friidrottare, höjdhoppare.
- 1966 - Lili Päivärinta, svensk artist.
- 1969 - Marilyn Manson, amerikansk artist.
- 1972 - Philip Davies, brittisk parlamentsledamot för Conservative 2005-.
- 1982 - Janica Kostelic, kroatisk alpin skidåkare.
Avlidna
- 1271 - Isabella av Aragonien, fransk drottning.
- 1430 - Filippa av England, svensk drottning.
- 1821 - Carlo Porta, italiensk diktare.
- 1922 - Ernest Henry Shackleton, brittisk polarforskare.
- 1941 - Amy Johnson, brittisk flygpionjär.
- 1956 - Mistinguett, fransk sångerska.
- 1969 - Folke Rydberg, svensk sångare (andre bas).
- 1978 - Arne Ragneborn, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 1979 - Charles Mingus, amerikansk jazzbasist och kompositör.
- 1985 - Otto Moskovitz, rumänsk/svensk cirkusartist och skådespelare.
- 1997 - Prins Bertil, svensk kunglighet.
- 1998
- Sonny Bono, amerikansk musiker och kongressledamot.
- Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
- 2003
- Kisa Magnusson, svensk sångerska.
- Ingemar Pallin, svensk sångare, skådespelare och radioman.
- 2004 - Ewert "EWK" Karlsson, svensk karikatyrtecknare.
Se även
4 januari - 6 januari - 5 december - 5 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
005
ja:1月5日
ko:1월 5일
simple:January 5
DimmalættingDimmalætting är Färöarnas största och äldsta tidning. Tidningen har givits ut sedan 1878. Huvudkontoret ligger i Tórshavn.
Tidningen kallas i folkmun för Dimma och gavs ut första gången ut som ett test den 8 december 1877 och blev sedan en riktigt tidning den 5 januari 1878. Idag har tidningen en upplaga på 8 500 kopior (år 1991 var det 13 300 upplagor) och trycks fem dagar i veckan. Sedan befolkningen på Färöarna blivit bättre på att återvinna papper så är tisdagsutgåvan gratis sedan 5 april 2005.
Sedan partiet Sambandsflokkurin grundades år 1906 var Dimmalætting en partitidning men erkände sig själva självständiga år 1995. Sedan år 2005 har chefen automatiskt blivit medlem i Sambandsflokkurins partiledning.
Namnet Dimmalætting kombinerar ordet dimmi (mörker) och lætting från verbet lætta (lämna). Dimmið lættir betyder dagstiden kommer, eller litterärt mörkret försummas. Tidningsnamnet kommer ifrån Venceslaus Ulricus Hammershaimb, den första moderna otrografen i Färöarna.
Extern länk
- [http://www.dimma.fo/ Dimma.fo]
Kategori:Färöiska tidningar
Färöarna
Färöarna (Føroyar på färöiska) är en ögrupp norr om Brittiska öarna. Ögruppen ingår tillsammans med Grönland i det danska kungadömet. Dock är Färöarna till stor del självstyrande. Bland annat har Färöarna egen frimärksutgivning från 1 april 1976.
På de arton öarna bor 48 344 personer, varav ungefär 17 000 i huvudstaden Torshamn (på färöiska Tórshavn) och 5 000 i rikets andra stad Klaksvik (på färöiska Klaksvík). Endast en av de arton öarna (Lítla Dímun) är obebodd.
Färöarna är bland annat känt för sitt rika djurliv, stenbocken och lunnefågeln lever och frodas på öarna.
lunnefågel
Historia
Huvudartikel: Färöarnas historia
Den första tiden ur Färöarnas historia är ofta mycket oklar. Det är möjligt att en irisk munk som hette Saint Brendan seglade igenom öarna på en resa i Nordatlanten. Från de sena 600-talen fram till tidiga 700-talen var öarna besökta av flera olika munkar från Irland och det man vet är att de använde Färöarna och Island som eremitboningar.
Ekonomi
Den viktigaste industrin är havsfisket, som har ersatt det tidigare (för landet) mycket viktiga jordbruket.
Demografi
På Färöarna talas färöiska, som är ett västnordiskt språk, nära besläktat med isländskan. Det danska språket är även officiellt, men används i allt mindre utsträckning.
Färöarna har lågt invandringsantal, och hela 98 % är födda inom det danska kungadömet (Grönland, Danmark och Färöarna). Ca 5 % är födda i Danmark. Islänningar, norrmän och polacker är, i nämnd ordning, de största grupperna av migranter (med ungefär 0,2%).
Statsskick
Färöarnas parlament heter Lagtinget, och består av minst 27 och högst 32 medlemmar, valda i perioder om fyra år.
Färöarna är även representerade i den danska riksdagen Folketinget med två medlemmar. I motsats till Danmark är Färöarna inte medlemmar i den Europeiska unionen, dock har man två representanter i Nordiska rådet som en del av den danska delegationen.
Kommunikationer
Flygplatsen Vágar (på ön med samma namn) är mycket viktig för hela ögruppen. Dagliga flygförbindelser finns med Köpenhamn, och flera gånger i veckan till Billund, Reykjavík, Aberdeen, London och Oslo.
Kultur
Eivør Pálsdóttir är landets i särklass mest kända sångerska.
Externa länkar
- [http://www.faroenature.net FaroeNature.net], bilder och forum (på färöiska)
- [http://www.psp-info.dk/faroe Information och bilder från Färöarna]
- [http://www.stamps.fo/flash/index.html Postverk Føroya]
Kategori:Norden
Kategori:Färöarna
ja:フェロー諸島
ko:페로 제도
zh-min-nan:Mî-iûⁿ Kûn-tó
20 februari
20 februari är årets 51:a dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 314 dagar av året, 315 om det är skottår.
Dagens namn
- Vivianne
- tidigare: Eucharius, Eukarius
- 1901: Hulda
- 1986: Hulda, Haldis och Haldo
- 1993: Rasmus - från 27 augusti och Ruben - från 7 juni. (Hulda flyttas till 21 februari, Haldis och Haldo utgår)
- 2001: Viviannne - från 5 maj. (Rasmus flyttas till 26 oktober, Ruben till 17 maj)
Händelser
- 1636 - Axel Oxenstierna beslutar att Sverige skall ha ett postverk.
- 1878 - Gioacchino Pecci blir påve med namnet Leo XIII.
- 1928 - Telefonlinjen mellan Sverige och USA öppnas.
- 1962 - John Glenn blir den förste amerikanske astronaut som färdats flera varv i omloppsbana runt jorden.
- 1990 - Berlinmuren nerriven mellan gamla riksdagshuset och Checkpoint Charlie.
- 1987 - Mari-Helene Westin tar guld på damernas 20 km vid skid-VM i Oberstdorf.
Födda
- 1829 - Odo William Leopold Russell, brittisk diplomat.
- 1855 - John Börjeson, svensk lektor.
- 1886 - Béla Kun, ungersk politiker.
- 1901 - Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953-1954.
- 1902 - Ansel Adams, amerikansk fotograf.
- 1904 - Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
- 1908 - Seymour Österwall, svensk jazzmusiker (tenorsaxofon), orkesterledare och kompositör.
- 1917 - Gustaf von Platen, svensk journalist och författare.
- 1918 - Vera Valdor, svensk skådespelare.
- 1925 - Robert Altman, amerikansk regissör.
- 1927 - Sidney Poitier, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
- 1928 - Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
- 1929 - Amanda Blake, amerikansk skådespelare.
- 1936
- Roy Beggs, brittisk parlamentsledamot för Ulster Unionist Party.
- Kerstin Widgren, svensk skådespelare.
- 1937 - Nancy Wilson, amerikansk sångerska.
- 1941 - Buffy Sainte-Marie, kanadensisk sångerska.
- 1943 - Mike Leigh, brittisk regissör och författare av teaterpjäser, TV-pjäser och filmer.
- 1949 - Ivana Trump, affärskvinna, Donald Trumps fru 1977–1990.
- 1951 - Gordon Brown, Storbritanniens finansminister 1997-.
- 1955
- Kelsey Grammer, amerikansk skådespelare och TV-regissör.
- Klas Östergren, svensk författare och manusförfattare.
- 1957 - Glen Hanlon, kanadensisk ishockeytränare, förbundskapten för Vitrysslands ishockeylandslag.
- 1960 - Kee Marcello, eg. Kjell Lövbom, svensk musiker, gitarrist i Europe 1986-1992.
- 1964 - French Stewart, amerikansk skådespelare.
- 1966 - Cindy Crawford, amerikansk supermodell.
- 1967 - Kurt Cobain, amerikansk artist.
- 1971 - Jari Litmanen, finsk fotbollsspelare.
- 1972
- k-os, eg. Kheaven Brereton, kanadensisk musiker.
- Aksel Morisse, svensk skådespelare.
- 1975 - Brian Littrell, amerikansk musiker, medlem i Backstreet Boys.
- 1978 - Jay Hernandez, amerikansk skådespelare.
- 1985 - Julia Volkova, rysk sångerska, medlem i t.A.T.u.
Avlidna
- 882 - Ludvig den unge, frankisk karolingisk kung av östfrankiska riket 876-882.
- 1431 - Martin V, född Otto di Colonna, påve 1417-1431.
- 1664 - Corfitz Ulfeldt, tysk diplomat och riksgreve.
- 1903 - Gotthard Werner, svensk konstnär, historiemålare.
- 1920 - Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.
- 1964 - John Botvid, svensk skådespelare, komiker, revyförfattare.
- 1973 - Martin Ericsson, svensk skådespelare.
- 1996 - Birgit Johannesson, svensk skådespelare.
- 2001 - Charles Trenet, fransk vissångare.
- 2005
- Sandra Dee, amerikansk skådespelare och sångerska.
- John Raitt, amerikansk sångare.
- Hunter S. Thompson, amerikansk författare och journalist
Se även
19 februari - 21 februari - 20 januari - 20 mars -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
051
ja:2月20日
ko:2월 20일
simple:February 20
th:20 กุมภาพันธ์
Leo XIII
Leo XIII (Gioacchino Pecci), född 2 mars 1810 i Carpineto söder om Rom, död 20 juli 1903, var påve 20 februari 1878 – 20 juli 1903.
Leo XIII var en framstående lärd, som förenade konservatism med en klar blick för den sociala utvecklingens och vetenskapernas utmaningar. Hans encyklika Rerum novarum 1891 (den första socialencyklikan) fick avgörande betydelse för att förnya den Romersk-katolska kyrkans inställning till de sociala frågorna.
Leo 13
ja:レオ13世 (ローマ教皇)
ko:교황 레오 13세
2 maj
Dagens namn
- Filip, Filippa
- tidigare: Athanasius, Atanasius
- 1901: Filip
- 1986: Filip, Åsa och Åse
- 1993: Filip, Filippa - från 8 mars. (Åsa flyttas till 12 september, Åse utgår ur almanackan)
Händelser
- 1442 - Kristofers landslag, en revision av Magnus Erikssons landslag, stadfästs av den svenske kungen Kristofer av Bayern.
- 1813 - Slaget vid Lützen mellan en fransk och en rysk-preussisk armé.
- 1945 – Sovjetiska trupper meddelar att man intagit Berlin.
- 1969 - Queen Elizabeth 2 inleder sin jungfruresa.
- 1980 - Storkonflikten 1980: stridsåtgärderna på den privata sidan utlöses.
- 1982 - Falklandskriget: En brittisk ubåt sänker den argentinska kryssaren General Belgrano.
- 1983 - Stig Malm efterträder Gunnar Nilsson som ordförande för LO.
- 1992 - EES-avtalet undertecknas i den portugisiska staden Porto mellan å ena sidan EU och å andra sidan EFTA-länderna.
- 1997 - Tony Blair blir premiärminister i Storbritannien.
- 1998 - Europeiska Unionen beslutar införa euro som gemensam valuta.
- 2004 - Martín Torrijos väljs till president i Panama.
Födda
- 1660 - Alessandro Scarlatti, italiensk tonsättare.
- 1772 - Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
- 1808 - Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.
- 1821 - Jens Andreas Friis, norsk författare och språkvetare.
- 1848 - Harald Hjärne, svensk historiker.
- 1859 - Jerome K. Jerome, brittisk författare.
- 1860 - Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
- 1891 - Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
- 1892 - Manfred von Richthofen, Röde Baronen, tysk jaktpilot i första världskriget.
- 1909 - Olle Björling, svensk konsertsångare (tenor).
- 1912 - Marten Toonder, nederländsk serietecknare (Tom Puss).
- 1920 - Alhad Bimbao, president i Uraguay 1996-2000.
- 1921 - Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
- 1922 - Rudolf Keijser, svensk musiker och pianostämmare.
- 1925 - Inga Gill, svensk skådespelare.
- 1933 - Lennart Kollberg, svensk skådespelare och TV-regissör.
- 1934 - Olle Adolphson, svensk kompositör och trubadur.
- 1935 - Faisal II av Irak, irakisk kung 1939-58.
- 1936 - Engelbert Humperdinck, brittisk musiker.
- 1937
- Bengt Bratt, svensk författare, manusförfattare och dramatiker.
- Amrish Puri, indisk skådespelare.
- 1942 - Jacques Rogge, belgisk ordförande i IOK.
- 1946 - Lesley Gore, amerikansk sångerska.
- 1950 - Bianca Jagger, nicaraguansk politisk aktivist, gift med Mick Jagger 1971-79.
- 1975 - David Beckham, brittisk fotbollsspelare.
- 1977 - Kalle Palander, finländsk alpin skidåkare.
- 1979 - Roman Lyasjenko, rysk ishockeyspelare.
- 1980 - Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
- 1981 - Kirsten Belin, svensk friidrottare
Avlidna
- 373 - Athanasius, biskop av Alexandria, grekisk kyrkofader och helgon.
- 1519 - Leonardo da Vinci, italiensk konstnär, arkitekt, uppfinnare och naturforskare.
- 1685 - Adriaen van Ostade, nederländsk konstnär.
- 1848 - Sir Salar Jung, indisk politiker.
- 1857 - Alfred de Musset, fransk författare.
- 1945
- Kurt Fricke, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941, självmord.
- Ludwig Stumpfegger, tysk SS-läkare; Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945.
- 1946 - Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.
- 1951 - Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
- 1957 - Joseph McCarthy, amerikansk republikansk politiker och senator från Wisconsin, kommunistjägare.
- 1968 - Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).
- 1969 - Franz von Papen, tysk politiker, diplomat och militär; rikskansler juni-december 1932.
- 1981
- Richard Barstow, amerikansk filmregissör och koreograf.
- Olle Bærtling, svensk målare och skulptör.
- 1999 - Oliver Reed, brittisk skådespelare.
- 2005
- Robert Hunter, kanadensisk journalist, miljöaktivist och politiker, en av Greenpeace grundare.
- Börje Nyberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
Se även
1 maj - 3 maj - 2 april - 2 juni -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
124
ja:5月2日
ko:5월 2일
simple:May 2
th:2 พฤษภาคม
UralUral kan syfta på
# en bergskedja mellan Europa och Asien, se Uralbergen
# en flod i Ryssland och Kazakstan, se Ural (flod)
# ett motorcykelmärke, se IMZ-Ural
Adolf Erik Nordenskiöld) porträtterad 1886 av Georg von Rosen 1886]]
Nils Adolf Erik Nordenskiöld, född 18 november 1832 i Helsingfors, Finland, död 12 augusti 1901 i Dalby, Södermanland, Sverige, friherre, geolog, mineralog, polarfarare, upptäcktsresande; ledamot av Svenska Akademien 1893. Son till Nils Gustaf Nordenskiöld och Margaretha Sophia Haartman. Gift 1863 med friherrinnan Anna Maria Mannerheim, och således ingift farbror till marskalk Mannerheim.
Han styrde fem forskningsresor till Svalbard (1858, 1861, 1864, 1868, 1872/73) och en expedition till Västgrönland (1870). Senare åkte han till arktiska Karahavet och till floden Jenisej (1875, 1876). Men mest känd blev han för resan med skeppet ”Vega” från 1878 till 1880 var han hittade nordostpassagen.
Adolf Erik Nordenskiöld föddes alltså i Finland och både studerade och tog sin doktorsgrad vid universitetet i Helsingfors. Disputationen gick av stapeln 1857. Karriären i Finland fick ett abrupt slut efter att Nordenskiöld hållt ett festtal som upprörde de ryska myndigheterna. Nordenskiöld var både liberal och en finsk nationalist som hoppades att Finland skulle kunna göra sig fritt från Ryssland, vilket knappast var populärt hos den ryska överheten.
Istället fick han därför söka lyckan i Sverige, där han 1858 blev professor vid Naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning.Det var i denna egenskap och i statlig svensk regi, som han gav sig ut på sina första arktiska expeditioner tillsammans med professor Otto Torell för att utforska Spetsbergen. Efter en tid upphörde det statliga stödet till Nordenskiölds äventyr, men denne fann då en privat mecenat som hette Oscar Dickson och var grosshandlare. Med grosshandlare Dicksons ekonomiska bistånd fortsatte han så att göra flera expeditioner till det arktiska området. Nordenskiöld bar länge på ett intresse för att utforska möjligheten att färdas från Atlanten till Stilla Havet genom att segla norr om Sibirien, d.s.k Nordostpassagen. Först 1878 fanns möjligheterna att göra slag i saken. Jämte Dickson stod kung Oscar II som finansiär för vågspelet. Till sitt förfogande hade han ett ombyggt valfångstfartyg som hette Vega och styrdes av löjtnant Louis Palander. Fartyget stävade ut från Nordnorges kust den 25:e juli 1878 och passerade Kap Tjeljuskin den 19:e augusti, så långt allting väl. Men den 28:e augusti frös det fast och såväl Nordenskiöld som hans fartyg blev sittande i tio månader i packisen. Tiden utnyttjades till forskning, främst etnologisk sådan. Man studerade tjukterna, ett isolerat folkslag man kom i kontakt med. Till slut ändade äventyret ändå i triumf, då fartyget kom loss och kunde segla de sista 100 sjömilen till Berings sund och fullborda sin resa till Stilla Havet med alla resenärer i behåll. Ryktet om bragden att ha funnit Nordostpassagen spred sig över världen och hemresan blev en triumffärd runt Asien och Medelhavet med slutstation i Stockholm den 24:e April 1880. Hela Stockholm var i festyra då Vega anlände. På kungens order skulle Nordenskiöld inte gå i land på svensk mark förrän vid slottet. Där stod expeditionsmedlemmarnas initialer skriva i eldskrift. Den nöjde finansiären och kungen, Oscar II, adlade såväl Nordenskiöld som Palander för deras bedrifter. En skriftlig redogörelse för expeditionens öden, äventyr och rön gavs sedermera ut i fem band.
Syftet med att forcera nordostpassagen var att öppna den som handelsväg. Detta var innan transsibiriska järnvägen fanns. Men denna dröm gick aldrig i uppfyllelse. Vegafärden visade att den var omöjlig. Det som ansågs vara det bestående värdet av färden var istället de vetenskapliga undersökningar man gjorde - vilket egentligen inte var syftet, utan en konsekvens av fastfrysningen.
Ett monument över Vegafärden, bekostat genom en insamling till 50-årsminnet, står vid Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm.
Nordenskiöld fortsatte att utforska arktis. 1883 gjorde han en ny expedition, denna gång till Grönlands inland, där Nordenskiöld hoppades finna isfri mark hinsides inlandsisen. Det kunde han ju tyvärr inte göra eftersom det inte fanns någon sådan, så den fullständiga succen uteblev den här gången.
När han inte ägnade sig åt upptäcksresande och författande av resebeskrivningar, fördjupade han sig bl. a i mineralogi och i kartografins historia. 1889 gav han ut Facsimile atlas till kartografiens äldsta historia och 1897 Periplus, utkast till sjökortens och sjöböckernas äldsta historia. Han samling på Universitetsbiblioteket i Helsingfors blev 1997 klassat som ett världsminne.
Nordenskiöld, Adolf Erik
Nordenskiöld, Adolf Erik
Nordenskiöld, Adolf Erik
VegaVega har flera betydelser:
#Eclipse & Vega, tecknad serie
#Vega (fartyg) - huvudfartyget i Adolf Erik Nordenskiölds expedition Vegaexpeditionen.
#Vega (kvinnonamn)
#Vega (stjärna) - starkaste stjärnan i stjärnbilden Lyran
#Vega (Street Fighter II) - figur i ett dataspel
#Vega (raket) - en bärraket som tas fram av ESA
#Vegamössa - en mössa som bars på fartyget.
#Vegaprogrammet, sovjetiskt rymdprogram.
#Vega, Haninge, en stadsdel i Haninge.
#Vega (buss), en bussmodell.
ja:ヴェガ
20 augusti
Dagens namn
- Bernhard, Bernt
- tidigare: Bernardus, Samuel
- 1901: Bernhard
- 1986: Bernhard, Berna och Bernt
- 1993: Bernhard, Bernt. (Berna utgår ur almanackan)
- 2001: Bernhard, Bernt
Helgdagar m.m.
- Ungerns nationaldag, St. Istvans dag, till minne av landets första kung.
Händelser
- 1953 - Sovjetunionen spränger sin första vätebomb.
- 1989 - Bröderna Lyle och Erik Menendez skjuter ihjäl sina föräldrar Jose och Kitty Menendez i familjens villa på Elm Drive i Beverly Hills, Los Angeles, Kalifornien, USA.
- 1991 - Estland förklarar sig självständigt.
Födda
- 1561 - Jacopo Peri, italiensk kompositör, kallad "operans fader".
- 1779 - Jöns Jacob Berzelius, kemist, medlem av Svenska Akademien 1837.
- 1791 - Robert Fredrik von Kraemer, svensk friherre, landshövding i Uppsala 1830-1862.
- 1833 - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
- 1843 - Christina Nilsson, svensk sångerska med internationell karriär.
- 1890 - H.P. Lovecraft, amerikansk författare.
- 1898
- Vilhelm Moberg, svensk författare.
- Julius Schaub, tysk SS-officer; SS-Obergruppenführer.
- 1904 - Gustav Sandgren, svensk författare.
- 1923 - Jim Reeves, amerikansk countrysångare.
- 1925 - Henning Larsen, dansk arkitekt.
- 1929 - Gerda Antti, svensk författare.
- 1930
- Folke Asplund, svensk skådespelare.
- Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1937 - Runar Martholm, svensk skådespelare.
- 1941 - Slobodan Milosevic, diktator och krigsförbrytare. President i det dåvarande Jugoslavien 1989-2000.
- 1944 - Michael B. Tretow, svensk artist och ljudtekniker åt ABBA.
- 1946 - Ralf Hütter, tysk musiker, sångare i Kraftwerk.
- 1949 - Philip Parris Lynott, irländsk musiker, ledare för hårdrocksgruppen Thin Lizzy.
- 1951 - Lars Väringer, svensk skådespelare.
- 1958 - Nigel Dodds, nordirländsk politiker, parlamentsledamot0 2001-.
- 1961 - Dilek Gür, svensk teaterregissör.
- 1962 - James Marsters, Spike i Buffy, the vampireslayer. - skådespelare
- 1968
- Klas Ingesson, svensk fotbollsspelare.
- Waldemar Stoffel, tysk konstnär.
- 1970 - Fredrik Hiller, svensk skådespelare.
- 1980 - Sebastian Zelle, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
Avlidna
- 984 - Johannes XIV, född Peter, påve 983-984.
- 1153 - Bernhard av Clairvaux, fransk abbot, kyrkolärare och helgon.
- 1639 - Martin Opitz, tysk skald och smaklärare.
- 1893 - Rudolf Wall, svensk tidningsman, grundare av Dagens Nyheter.
- 1914 - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-1914.
- 1915 - Paul Ehrlich, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin 1908.
- 1962 - Hermann Höfle, tysk SS-officer, självmord.
- 1974 - Sven-Olof Sandberg, svensk sångare och sångtextförfattare som medverkat i TV- och filmroller.
- 1980 - Naemi Briese, svensk sångerska och skådespelare.
- 1982 - Ulla Jacobsson, svensk skådespelare.
- 1997 - Nils Hansén, svensk kompositör, musikarrangör och kapellmästare.
- 2001 - Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare.
Se även
19 augusti - 21 augusti - 20 juli - 20 september -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
234
ja:8月20日
ko:8월 20일
simple:August 20
th:20 สิงหาคม
Kap TjeljuskinKap Tjeljuskin är en udde på Tajmyrhalvön i Sibirien, Ryssland. Tjeljuskin är det asiatiska fastlandets nordligate punkt.
Kategori:Sibirien
Svenska Missionsförbundet
Svenska Missionskyrkan, svenskt trossamfund, grundat 1878, fram till 2003 kallat Svenska Missionsförbundet.
Svenska Missionskyrkan ingår i gruppen av frikyrkor med ett förhållandevis nära samarbete med Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet. Missionskyrkan använder den ekumeniska sångboken Psalmer och Sånger som är gemensam för flera samfund.
Samfundet har omkring 750 församlingar runt om i Sverige och totalt över 65 000 medlemmar (juni 2005), vilket gör det till Sveriges näst största samfund, efter Svenska kyrkan. Samfundet är organiserat i sju distrikt med varsin distriktsföreståndare, och har en stor barn- och ungdomsverksamhet i den självständiga organisationen Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU).
Distrikt
Mellansvenska distriktet, Mälardalen, Södra Götalands distrikt, Västra Götaland, ÖrebroVärmlandDal, Östra Götalands distrikt, Övre Norrlands distrikt. Svenska Frälsningsarmén blir ett icke-territoriellt distrikt i Missionskyrkan efter ömsesidiga beslut i juni 2005. Sedan 1998 har de två samfunden haft ett samarbetsavtal.
Utbildningar
- Teologiska Högskolan, Stockholm
- Lidingö folkhögskola
- Härnösands folkhögskola
- Karlskoga folkhögskola
- Södra Vätterbygdens folkhögskola
Tidig historia
1870-talet var en tid av nya idéer och splittring inom Svenska Kyrkan. Bland annat hade Paul Peter Waldenström framträtt med en ny försoningslära som många i Evangeliska fosterlandsstiftelsens kretsar anslöt sig till. Detta ledde till ett krav att dess missionärer inte skulle skulle vara skyldiga att ansluta sig till den Augsburgska bekännelsen. På sina håll fanns också en strävan att bryta med den kyrkliga nattvardsordningen. När ett förslag att ändra Evangeliska fosterlandsstiftelsens bekännelseståndpunkt vid 1878 års konferens förkastades, bildades samma år Svenska missionsförbundet som från 1881 även satte mission i andra länder på sitt program och samma år sände ut sin första missionär, till Kongo i Livingstone-Inland-missionens tjänst, ett missionsföretag som från 1886 blev en självständigt organisation.
Från början av 1880-talet fanns alltså 3 olika missionerande organisationer i Sverige: Svenska kyrkans mission, Evangeliska fosterlandsstiftelsen samt Svenska missionsförbundet. Svenska missionsförbundets missionsfält var Kongo, Kina och Turkestan.
I Kongo blev Missionsförbundets mission självständig 1886 efter 5 års samarbete med China-Inland-missionen. Man arbetade bland annat med att utarbeta ett skriftspråk för kikongo, översätta Bibeln till detta språk och anlägga och driva ett tryckeri. Mellan 1895 och 1912 dog 55 missionärer i detta arbete. På den tiden ansåg man att det berodde på klimatet. När man överlämnade missionen i Alaska till Svenska missionsförbundet i Nordamerika 1889, beslutade man i Sverige att påbörja mission i Kina. Missionen i Östturkestan påbörjades 1894. Svenska missionsförbundet hade också verksamhet i Kaukasien, Ryssland och England (sjömansmission med 6 manliga och 9 kvinnliga arbetare).
Missionsförbundet hade (1911) 123 missionärer, varav 69 kvinnliga, 256 infödda medarbetare, 3 104 församlingsmedlemmar och 229 skolor med 5 822 elever. Man hade också en skola för missionärer (och pastorer (?)), den så kallade Missionsskolan, på Lidingö. Missionsförbundet stöddes 1912 av 1 315 missionsföreningar och friförsamlingar med 96 450 medlemmar, fördelade (sedan 1912) på 14 distrikt med var sin distriktsföreståndare. Dess missionstidning, "Missionsförbundet", gavs ut i 18 500 exemplar. Dess högste ledare, missionsföreståndare, var pastor Erik Jakob Ekman 1878–1904 och därefter lektor Waldenström. Årsmöteskonferensen, som bestod av delegerade från de till Missionsförbundet anslutna föreningarna och friförsamlingarna, valde styrelse och fattade beslut i alla viktigare frågor rörande missionsarbetet.
I januari 1920 utgavs Svenska Missionsförbundets Sångbok 1920 med 782 psalmer och sånger för enskilt och offentligt bruk. Mycket av den då avlidne Erik Nyströms arbete med den tidigare sångboken behölls i denna nya version, mycket nytt tillkom både från Sverige och utlandet och många av sångerna var nyförfattade.
Externa länkar
- [http://www.missionskyrkan.se/ Svenska Missionskyrkan]
- [http://www.smu.se/ Svenska Missionskyrkans Ungdom]
Kategori:Svensk frikyrkorörelse
Kategori:Protestantiska samfund
Evangeliska Fosterlands-StiftelsenEvangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), lågkyrklig väckelserörelse inom Svenska kyrkan med rötter i 1800-talets folkväckelse.
Organisation
Svenska kyrkan
EFS är en inomkyrklig rörelse och utgör alltså inte någon frikyrka, vilket är en vanlig missuppfattning. Inomkyrkligheten innebär att EFS bekänner sig som tillhöriga Svenska kyrkan och att Svenska kyrkan erkänner EFS som en del av den egna kyrkan. Detta sker utifrån gemensam bekännelse.
EFS är en demokratisk organisation i folkrörelsetraditionen och har sin bas i cirka 500 anslutna lokalföreningar (missionsföreningar och EFS-grupper) organiserade i sex distrikt och med en gemensam riksorganisation med säte i Uppsala. De flesta lokalföreningarna fungerar som autonoma enheter, inte helt olika frikyrkoförsamlingar, men det finns också ett flertal samarbets- och samverkanskyrkor där en missionsförening eller EFS-grupp driver en lokal kyrka i samarbete med en församling inom Svenska kyrkan.
EFS är involverad i missionsarbete i sju länder: Etiopien, Eritrea, Sudan, Somalia, Tanzania, Malawi och Indien.
EFS missionsföreståndare heter för närvarande Anders Sjöberg.
EFS delar Svenska kyrkans evangelisk-lutherska bekännelse, men poängterar utifrån denna särskilt behovet av ett individuellt ställningstagande till tron, samt att detta bör få konsekvenser för det dagliga livet. Det individualistiska draget går igen i rörelsens från pietismen nedärvda betoning av det allmänna prästadömet; tanken att varje kristen människa lever i en direkt relation till Gud, utan behov av medlare i form av vigda präster. Denna betoning märks i lekmännens starka roll i all verksamhet, inklusive gudstjänsten.
Betoningen av det personliga ställningstagandet till Jesus Kristus har också utgjort teologisk grund för rörelsens omfattande missionsarbete.
Historia
EFS bildades den 7 maj 1856 på initiativ av prästen Hans Jacob Lundborg och med stöd av den store väckelsepredikanten och skribenten Carl Olof Rosenius. Innan rörelsen fick sitt nuvarande namn hette den under två dagar ”Fosterländska Stiftelsen för Evangelii befrämjande”. En av de viktigaste uppgifterna kom att bli litteratur- och traktatspridning, vilket i hög utsträckning ombesörjdes av s.k. kolportörer, kringvandrande försäljare av kristen litteratur. Mycket av litteraturen producerades av det egna förlaget, EFS-förlaget, vilket bildades samma år som rörelsen och sedan 1992 ingår i Verbum Förlag.
1861 beslöt EFS styrelse att bedriva utlandsmission och grundade året därpå för detta ändamål Johannelunds Missionsinstitut, numera Johannelunds teologiska högskola. År 1865 sändes så EFS första missionärer, C. J. Carlsson, L. J. Lange och P. E. Kjellberg, till östra Afrika, dagens Eritrea. Detta var det första utlandsmissionsprojekt som utförts av Svenska kyrkan eller svenskkyrkliga organisationer.
EFS har vid två tillfällen splittrats över lärofrågor. År 1878 bildades under ledning av Paul Petter Waldenström, efter oenighet om bland annat innebörden av Jesu försoning, Svenska Missionsförbundet, numera Svenska Missionskyrkan. År 1911 bildades under ledning av Axel B. Svensson Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner efter en lärostrid om principer för bibeltolkning.
Genom beslut år 1989 och 1990 stärktes banden till Svenska kyrkan och sedan dess prästvigs EFS predikanter/pastorer enligt kyrkans ordning.
Dessa utbildas vanligtvis på Johannelunds teologiska högskola, grundad i Stockholm 1862 som EFS Missionsinstitut, sedan 1970 belägen i Uppsala. Sedan tidigt åttiotal har också präster för tjänst i Svenska kyrkan utbildats här.
2005 startade barn- och unngdomsförbundet Salt sin verksamhet.
Extern länk
[http://www.efs.nu EFS hemsida]
Kategori:Svenska kyrkan
31 oktober
Dagens namn
- Edit, Edgar
- tidigare: Wolfgang
- 1680: Quintinus
- 1901: Edit
- 1986: Edit, Edgar och Edor
- 1993: Edit, Edgar. (Edor utgår ur almanackan)
- 2001: Edit, Edgar
Helgdagar etc
- Halloween firas i USA.
Händelser
- 1517 - Martin Luther anslår 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg, vilket blir inledningen till reformationen.
- 1864 - Nevada blir den 36:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 1878 - Eldkvarn brinner.
- 1956
- Suezkrisen inleds. Israel invaderar Sinaihalvön och tvingar egyptiska stridskrafter ända till Suezkanalen.
- Franska och brittiska flygplan bombar Egypten för att framtvinga ett återöppnande av Suezkanalen.
Födda
- 1632 - Jan Vermeer, nederländsk konstnär.
- 1705 - Clemens XIV, född Lorenzo Ganganelli, påve 1769-1774.
- 1722 - Friedrike av Hessen-Kassel, tysk adelsdam.
- 1760 - Hokusai, japansk ukiyo-ekonstnär.
- 1785 - Jakob Henrik Zidén, finländsk militär.
- 1795 - John Keats, brittisk poet.
- 1815 - Karl Weierstrass, tysk matematiker.
- 1883
- Hilma Barcklind, svensk operasångerska.
- Anthony Wilding, nyzeeländsk tennisspelare.
- 1887 - Chiang Kai-shek, kinesisk militär och statsman.
- 1892 - Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
- 1902 - Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom.
- 1922
- Barbara Bel Geddes, amerikansk skådespelare.
- Norodom Sihanouk, Kambodjas kung 1993-2004.
- Karin Walton, svensk skådespelare.
- 1925 - Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
- 1930 - Michael Collins, amerikansk astronaut.
- 1934
- Donya Feuer, amerikansk svensk koreograf, dansare, manusförfattare och regissör.
- Fillie Lyckow, svensk skådespelare.
- 1936 - Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör (Lilla huset på prärien och Bröderna Cartwright) och sångare.
- 1944 - Kinky Friedman, amerikansk deckarförfattare och countrysångare.
- 1948 - Michael Kitchen, brittisk skådespelare.
- 1950
- John Candy, amerikansk-kanadensisk skådespelare.
- Zaha Hadid, brittisk dekonstruktivistisk arkitekt.
- 1954 - Gojko Jankovic, bosnienserbisk milisman, krigsbrottsling.
- 1959
- Mats Näslund, svensk ishockeyspelare.
- Neal Stephenson, amerikansk science fiction-författare.
- 1961
- Peter Jackson, nyzeeländsk regissör och skådespelare.
- Max Lundqvist, svensk skådespelare.
- Larry Mullen Jr, irländsk musiker, trummis i U2.
- 1962 - Tomas Pettersson, svensk snickare.
- 1970 - Malin Berggren, svensk sångerska.
- 1978 - Heidi Kackur, finländsk fotbollsspelare.
- 1989 - Fahrudin Halilovic, bosnisk fotbollsspelare
- 2005 - Leonor, spansk prinsessa.
Avlidna
- 1897 - Wilhelm Flensburg, svensk biskop.
- 1926 - Harry Houdini, ungersk-amerikansk magiker.
- 1971 - Wilma Malmlöf, svensk skådespelare.
- 1979 - Edvin Adolphson, svensk skådespelare.
- 1984 - Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966-1977 och 1980-1984, mördad.
- 1993
- Federico Fellini, italiensk regissör.
- River Phoenix, amerikansk skådespelare.
- 2000 - Björn Alke, svensk kompositör.
- 2005 Carl Zetterström, svensk skriftställare, författare
- 2005 - Filip Sandèn (hippie/filosof)Född-Avliden Grästorp, Jönköping
Se även
30 oktober - 1 november - 30 september - 30 november -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
306
ja:10月31日
ko:10월 31일
simple:October 31
th:31 ตุลาคม
KungsholmenDenna artikel handlar om stadsdelen Kungsholmen. Se också Kungsholmen (olika betydelser).
----
Kungsholmen (olika betydelser)
Kungsholmen är en stadsdel som ligger på ön Kungsholmen. Den ingår i Kungsholmens stadsdelsområde i Stockholm.
Stadsdelen tillhör Kungsholms församling och S:t Görans församling.
Kungsholmens Gymnasium, en av Stockholms äldsta gymnasieskolor, ligger högt belägen på Hantverkargatan och har för närvarande cirka 1 000 elever.
gymnasieskolor]
Historia
På 1400-talet bosätter sig franciskanermunkar på holmen, som vid denna tid därför kallas "Munklägret". Munkarna anlägger ett tegelbruk vid Rålambshov och förutom detta ägnar de sig åt jordbruk och fiske. I samband med reformationen 1527 hamnar ön i kronans ägo. Den första bebyggelsen uppstod i dalen mellan Kungsklippan och Kronoberget, medan hantverkare och industrier uppfördes längs stränderna.
- År 1645 får Munklägret sin första bro.
- År 1672 får holmen namnet "Kungsholmen" och bildar en egen församling.
- År 1926 bildas stadsdelen Kungsholmen, omfattande hela ön
- År 1938 stadsdelens yta minskar när stadsdelarna Marieberg, Stadshagen, Fredhäll och Kristineberg bildas.
- År 1997 Från 1 januari ingår stadsdelen i Kungsholmens stadsdelsområde
Kategori:Kungsholmen (stadsdelsområde)
22 november
Dagens namn
- Cecilia, Sissela
- tidigare: Cecilia (Caecilia)
- 1901: Cecilia
- 1986: Cecilia, Cilla och Cissi
- 1993: Cecilia, Cornelia - från 16 september. (Cilla och Cissi utgår ur almanackan)
- 2001: Cecilia, Sissela - ny i almanackan. (Cornelia utgår)
Händelser
- 498 - Laurentius väljs till motpåve.
- 1277 - Giovanni Gaetano Orsini blir påve med namnet Nicolas III.
- 1956 - Imre Nagy fängslas och bortförs av sovjetiska trupper.
- 1963 - USA:s president John F. Kennedy skjuts till döds när han färdas i en öppen bilkolonn längs Dealey Plaza i Dallas, Texas, USA.
- 2005 - Angela Merkel blir Tysklands första kvinnliga förbundskansler.
Födda
- 1532 - Anna av Danmark, dansk prinsessa.
- 1641 - Anthonie Heinsius, nederländsk statsman.
- 1772 - Lars Hjortsberg, svensk skådespelare.
- 1808 - Thomas Cook, grundare av världens första resebyrå.
- 1844 - Oscar Norén, svensk tidningman och godsägare.
- 1869 - André Gide, fransk författare och nobelpristagare.
- 1878 - Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
- 1890 - Charles de Gaulle, fransk militär och president 1958-1969.
- 1902 - Philippe Leclerc, fransk general och krigshjälte.
- 1904 - Louis Néel, fransk fysiker, nobelpristagare
- 1911 - Albert Harris, polsk kompositör och schlagersångare.
- 1913 - Benjamin Britten, brittisk tonsättare.
- 1921 - Rodney Dangerfield, amerikansk skådespelare och ståuppkomiker.
- 1923 - Ragnvi Lindbladh, svensk skådespelare.
- 1924 - Geraldine Page, amerikansk skådespelare.
- 1932 - Robert Vaughn, amerikansk skådespelare.
- 1934 - Östen Warnerbring, svensk sångare.
- 1938 - Christina Lagerson, svensk TV-regissör.
- 1940 - Terry Gilliam, amerikanskfödd regissör, animatör, komiker. Medlem av den brittiska komikergruppen Monty Python.
- 1941 - Tom Conti, brittisk skådespelare.
- 1943 - Billie Jean King, amerikansk tennisspelare med 35 Grand Slam-titlar.
- 1950 - Marie de Geer, svensk skådespelare.
- 1958 - Jamie Lee Curtis, amerikansk skådespelare.
- 1959 - Michalis Koutsogiannakis, svensk skådespelare.
- 1961 - Mariel Hemingway, amerikansk skådespelare.
- 1965 - Mads Mikkelsen, dansk skådespelare.
- 1967
- Boris Becker, tysk tennisspelare.
- Mark Ruffalo, amerikansk skådespelare.
- 1973 - Cassie Campbell, kanadensisk ishockeyspelare.
- 1976 - Ville Valo, finländsk musiker, sångare i HIM.
- 1977 - Caroline Jönsson, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 1984 - Scarlett Johansson, amerikansk skådespelare.
Avlidna
- 365 - Felix II, påve 355-365, helgon.
- 1419 - Johannes XXIII, motpåve 1410-15.
- 1718 - Svartskägg, eg. Edward Teach, engelsk pirat.
- 1900 - Harald Molander, svensk författare och teaterregissör.
- 1906 - Ernst Josephson, svensk konstnär och poet.
- 1907 - Asaph Hall, amerikansk astronom.
- 1916 - Jack London, amerikansk författare.
- 1921 - Christina Nilsson, världsberömd svensk operasångerska.
- 1950 - Elvin Ottoson, svensk sångare, skådespelare och regissör.
- 1959
- Molla Mallory, norsk tennisspelare.
- Erik Palmstierna, svensk utrikesminister 1920.
- 1960 - Gustav Fonandern, svensk arkitekt, sångare, textförfattare och skådespelare.
- 1963
- Aldous Huxley, brittisk författare.
- John F. Kennedy, amerikansk president 1961-1963. Skjuten i Dallas, Texas.
- C S Lewis, irländsk författare.
- 1980 - Mae West, amerikansk skådespelare.
- 1984 - Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- 2000 - Emil Zátopek, tjeckoslovakisk friidrottare.
- 2001 - Rolf Kauka, tysk serietecknare.
Se även
21 november - 23 november - 22 oktober - 22 december -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
328
ja:11月22日
ko:11월 22일
simple:November 22
th:22 พฤศจิกายน
Saint-Barthélemy | | |
